Totally 84 differentially expressed mRNA clones from infective L3 larvae of the parasite Haemonchus contortus, a blood sucking nematode, were analyzed with single strand hybridization assay (SSH). Altogether 79 clones were sequenced, edited, and compared with proteins found via BLAST in GeneBank. The aim was to investigate gene expression and potential protein expression following storage at 5 °C for 32 weeks. mRNA was extracted from fresh and stored L3. The SSH derived products were cloned into E.

Haemonchus contortus is the most important bloodsucking gastrointestinal nematode in small ruminants worldwide. It is often controlled by anthelmintics. Even though other methods to control are available, the most efficient way to treat an animal with clinically manifested haemonchosis is to use one of the available broad spectrum anthelmintics: benzimidazoles (BZ), macrocyclic lactones (ML) or imidothiazoles-tetrahydropyromidines or the narrow spectrum drugs salisylanilides or nitrophenols. Anthelmintic resistance (AR) against all groups of anthelmintics in nematode parasites has been reported from many countries, and even multiple AR has been observed. In this study I have investigated the resistance levels to all major classes of broad spectrum anthelmintics in a naturally infected flock of sheep of Red Maasai sheep (RM), Dorper sheep (D) and their offsprings on a research farm in Kenya.

Anthelmintikagruppen bensimidazoler (BZ) har använts på många djurslag sedan början av 1960-talet. BZ verkar genom att hindra ??-tubulin dimerer att bygga på mikrotubuli. Cellernas cytoskelett bryts då ner vilket hämmar många viktiga funktioner som exempelvis förmågan till celldelningar. Att BZ är lågt toxiska mot värddjuret har gjort dem populära, men den frekventa användningen har lett till resistensutveckling hos många nematodarter.

Parasitangrepp är en av de vanligaste och allvarligaste orsakerna till produktionsbortfall hos får och nöt. Akut sjukdom till följd av parasitangrepp uppstår ofta plötsligt och med hög mortalitet. Kroniska parasitangrepp kan vara svåra att upptäcka, då djuren inte alltid uppvisar symptom, men dessa angrepp kan ge följder över en längre tidsperiod med bl.a. nedsatt produktion av mjölk och ull samt sämre tillväxt av lamm och kalvar. Inom modern djurproduktion idag är den primära nematodkontrollen att begränsa antalet infektiösa larver på betet genom strategisk användning av anthelmintikum kombinerat med beteshygien.

Bensimidazoler är en flitigt använd bredspektrumverkande substansgrupp antiparasitmedel. I Sverige finns det fem substanser (albendazol, febantel, fenbendazol, flubendazol och oxfendazol) som används inom veterinärmedicinen, varav en är en pro-bensimidazol (febantel). Däremot finns endast en substans tillgänglig inom humanmedicinen (mebendazol). Syftet med detta arbete är att reda ut skillnader och likheter mellan dessa substanser. Fokus ligger på kemisk struktur, kinetik, aktivitet, spektrum samt resistensläget i Sverige. Kemiskt sett är bensimidazoler relativt lika varandra då enbart substitutet (d.v.s.

Anthelmintic resistance is a major problem in sheep husbandry all over the world. One way toslow down the development of anthelmintic resistance is to keep part of the parasitepopulation in refugia (unexposed to drugs) which will maintain the genes for susceptibilitywithin the population. Climate, type of parasite and drenching regimes effect the size of therefugia. Dilution of resistant with susceptible parasites, targeted treatment and targetedselective treatment are all management strategies that employ refugia. Dilution is possible butcomplicated.